Sara Bjur

Heej!
Jag heter Sara
och jag är sjuk!
Godnatt.

(citerat av Mooa!)

This is a story about... IKEA-PÅSAR!
YES!

Vad vore världen utan ikea-kassar?!  Det måste ju vara en av dom mest användbara sakerna i världen! Går att ha till ALLT! och då menar jag ALLT! Jag älskar ikea-påsar!

Korta fakta om ikea-påsar:
Ikea-påsar är en ganska stor väldigt blå (eller gul) kasse i plast som du kan köpa när du handlar på ikea för att bära lite lagom stora, eller små saker därifrån när du köpt dom! Självklart måste du som på de flesta andra butiker betala för dig innan du går därifrån med din ikea-påse.
Dessa väldigt fina, väldigt blå (eller gula, men ändå oftast blå) ikea-påsar används flitigt av hästfolk som för det mesta har dessa för att väga och bära hö/hösilage i.
Många inom trav-branschen använder oxå ikea-påsarna för att packa tex filtar, svettskrapor, skydd, bandage/vaddstycken och andra mkt användbara saker som är bra att ha när man ska iväg med hästen till banan.

Du kan även ha dessa fina påsar till att packa andra saker i. Tex Täcke, kudde och lakan när du ska sova borta. Eller en hel drös med massa saker som man ska ha när man tex flyttar till internatet!

Eller, om du nu skulle känna för det, skulle nog en styckad människa få plats i en påse oxå! Om du trär en annan över så att det blir tätt!

Ikea-påsar är så bra att det "inte går att beskriiiiv helt enkelt"

Tyvär måste jag springa vidare nu, har hört talas om att ettorna nollas just precis, nästan i denna stund. Så jag får fortsätta min hyllning till IKEA-påsar en annan gång!

Tack världen för IKEA-PÅSAR

Har ni någonsin varit med om känslan att ni VERKLIGEN behöver nysa. Men det gåår bara inte. Idag gick jag runt i 1 ½ timme och kände hur mkt jag behövde nysa. I början gick jag väl mest där och väntade på att min nysning skulle bli fullbordad. Men efter ca 1 halvtimme tröttnar man lixom på att gå runt och behöva nysa. Så jag ställde mig och stirrade in i en lampa, för dom säger ju att ljus irriterar så att man nyser till slut och på mig brukar det funka men idag funkade det då inte. Så till slut går jag från den lilla lampan och ställer mig och stirrar in i en spotlight i köket. Inte ens det funkade. Än en gång struntade jag i det och satte mig framför datorn och väntade på att nysningen skulle komma, eller att den skulle gå över. Men inte då.

Inte förens det gått 1 ½ timme och min lunch precis blivit färdiglagad som jag tröttnade på riktigt och i ren ilska ställde jag mig och stirrade värre en nånsin in i den starkaste spotlighten vi har..
 
och vips, så nös jag.

VA?! var det så jävla enkelt helt plötsligt. Här har jag gått runt och pinats i över 1 ½ timme och försökt allt, försökt behålla lugnet och inte få nåt slags pms-damp utbrott på en liten löjlig nyskänsla. Tillslut ruttnar jag iallafall till och tänker precis börja svära högt till min nyskänsla och då bara nyser jag. fattar inte varför jag måste bli arg för att saker och ting ska göra som jag vill. Jag förstår verkligen inte.. =P det måste vara nåt fel på mig alltså.

Nu mår jag illa av all jävla tomatsoppa jag har ätit! =) men jag är ju kung i köket så att det blev så jävla gott att man äter tills man mår illa är ju inte så konstigt! Ibland undrar jag om jag kanske skulle ta och byta branch. Jag menar, kock har jag ju i blodet. Men hästar.. Vart fan fick jag det ifrån..?!

Fast vid närmare eftertanke... Nej,  jag klarar mig inte utan hästarna!



Imorrn bär det av till karlshem och jobba som ett aas! Ska bli kul! Få träffa mooooa! saknar henne!
kommer hem igen den 20:e augusti! :D So long suckers!

Hej Publiken!
Idag ska vi ta upp ett samtalsämne som jag tror många gärna skulle diskutera. Har ni några frågor om det som tas upp kan ni skicka en anonym kommentar till mig. Detta läggs inte upp på webben och vi kommer inte att ge ut/avslöja era namn, adress, telefonnummer, vad er mamma heter, när ni bajsade senast och att vi vet att ni igentligen är oskulder! Vi lovar!
Dagens samtalsämne är:
LEK!

Hm, nu förstörde jag ju det seriösa med den här bloggen. Faaan, jag hade verkligen tänkt att jag skulle skriva en seriös blogg idag och verkligen diskutera, analysera, reflektera och ööh. ja.. Men. Nej, nu blev det inte så seriöst längre. jajaa, vi provar väl ändå.

VARFÖR?! tycker man inte att det är kul att leka längre?
Igår när jag pratade i telefon med Linn pratade vi just om hur kul vi hade när vi var små och lekte häst! Vi var så sjukt seriösa att vi verkligen trodde att vi ägde ett 20 tal hästar, 1 ridskola med massa elever och sådär. Vi kunde springa hur långt som helst, hur fort som helst, hur länge som helst bara för att vi lekte att hästarna hade rymt! och jag kommer ihåg så väl hur jag verkligen såg det framför mig. Hur den lilla vita welsh ponnyn, det bruna halvblodet med 3 vita strumpor och skjuten stjärn, den lilla svarta shettisen sprang där. och vi jagade dom! Vi gjorde upp foderstater, planerade in i minsta detalj inför "ridlektionerna" så att inte hästar skulle behöva "gå" mer än 2 ggr per dag, inte hoppa mer än 2-3 ggr i veckan etc.

Vi kunde stå i timmar och skrika som ridlärare i våran "ridbana" på våra "elever". Men i själva verket stod vi och tittade på ingenting med våra pärmar i handen. Gud va kul vi hade. Vi kunde rita upp ett helt stall i sanden i en park med boxar för 25 hästar och komma ihåg vilka hästar som stod i vilken box. Utan att ha riktiga hästar där.

Förr-förra helgen när jag var ute på landet och gick in i stallet ( en gammal ladugård med 2 ditbyggda spiltor" ) blev jag helt nostalgisk när jag hittade våra ridlärarpärmar och avbokningspärmar och allt. Jag blev helt chockad när jag började titta i dom och fick se hur mkt planering det låg bakom allt. Jag hade suttit vid datorn och ritat rutmönster där jag kunde kryssa för om "mina elever" var där och allt. Det går inte ens att beskriva hur planerat det var.

Då hade jag sån lust att börja om igen, och fortsätta leka för jag kom ju lixom ihåg hur skoj det var. Men även om jag skulle försöka, skulle det inte bli lika kul. Men det värsta av allt är:
att om man försökte och inte kände nån slags löjlig press på sig att folk skulle tycka det var konstigt att en 18 årig tjej lekte häst hade jag nog tyckt det kunde vara ganska kul ändå. Om man bara kunde släppa till och inte tyckte det var pinsamt. Jag har ju en 7 årig kusin, hon skulle säkert bli jätte glad om jag lekte häst med henne, men jag skulle ÄNDÅ inte kunna släppa till och stå där ensam mitt ute på en åker och skrika på ingenting på precis samma sätt som jag gjorde då. vaarför kan man inte bara kunna få tycka det fortfarande var lika kul att leka häst som man tyckte när man var 8 år?

Jag hatar mig själv för mitt dåliga minne.
Att jag gång på gång sviker dig Linn. 

Säger att jag ska ringa senare men hur mkt jag än vill, kommer jag inte ihåg det! Jag fattar inte?! 
Jag fattar verkligen inte vad som är så jävla svårt med att komma ihåg att ringa sin bästa vän som man ytterst sällan träffar längre, saknar så det gör ont i hjärtat och har det underbart när man är med henne. 

Vad som är det nästan värsta är att du aldrig sviker mig tillbaka! Utan hela tiden accepterar mig för den jag är och förlåter mig. Jag kan lätt klaga på andra, för att jag tycker att det nästan alltid är jag som håller kontakten, särskillt om somrarna och att dessa aldrig ringer. Men vad fan gör jag själv då? Hela tiden.

Jag menar tänk bara, som grejen att jag under alla dessa år knappt kommer ihåg att ringa dej på din födelsedag.. Jag kommer på det dagen innan, och tänker imorrn ska jag ringa linn och gratta henne! aah jo tjena, dagen kommer och på nåt jävla vänster har det bara försvunnit ur skallen på mej?! HUR!? WHY?! och sedan, dagen efter, det absolut första jag kommer att tänka på är din födelsedag som jag glömde bort igår, att jag som vanligt av alla dagar jag kunde glömma bort att du fyller år just gör de PÅ din födelsedag. Även fast jag tänkt på den det sista jag gjorde dagen innan. Vilken jävla skit man är.

Jag fattar inte?! jag vet inte vad jag ska göra, jag försöker verkligen, men jag vet inte vad jag ska göra för att hjärnkontoret ska sluta med kafferasterna.

Förlåt mig älskade ninni! Tack för att du förlåter och förstår mig och mina 2 hjärnceller. Du är en sann vän och jag vet då inte vad jag skulle göra utan dej! Älskar dej så mkt.

Tack oxå för att du agerar trogen kommentator till mina bloggar! =D
Till skillnad från resten som kommenterade duktigt i början, vad har hänt nu ? ;)

på Fredag ska vi dra ut på en riktig krogrunda du och jag! =D Hoppas du har kul ikväll föresten!

Igår gjorde jag verkligen en "dagens goda gärning".
På väg hem från jobbet slank jag in på konsum för att köpa lite middag och frukost.
När jag är färdig och ska ställa mig i en kö upptäcker jag till min besvikelse att de bara har 2 kassor öppna med typ 7 pers i varje kö. Jaja, vad kan jag göra lixom? Så jag går fram och ställer mig i den kön där det ser ut som att folk har minst saker i sina korgar och vagnar.

När jag väntat en stund och kanske 2-3 pers är avklarade ställer det sig en man bakom mig som ska köpa 1 banan. Han kan inte stå stilla en sekund och verkar lite stressad. I samma veva som han kommer så får jag se skylten:
Snabbkassa
endast 5 varor per person
Tack så mkt.

AAAAH! ooh noo, jag tittar ner i min korg och upptäcker till min fasa att jag har grymt mkt mer än 5 varor i min lilla gröna korg. Vad ska jag göra?!
Jag blickar bort mot den andra kassan, men den kön var typ 300 meter lång och folk hade verkligen handlat upp halva konsum. faan, jag orkar inte byta kö. Hm pinsamt.

Så jag vänder mig om till den lite stressade mannen bakom mig och säger:
Har du bråttom eller? (kan tänka mig att det lät lite.. hm ja, nästan spydigt, som att jag störde mig på att han stod där och trampade för han stannade upp och såg lite paff ut. Så jag lägger snabbt till efteråt,
jaa för isåfall får du gärna gå före mig.
Vid det här laget var det kanske bara 2 personer framför mig. Så han blev jätte lycklig och tackade så mkt..
När han sen hade handlat sin enda banan och skulle gå tackade han och nästan neg och framhöll att det verkligen var jätte snällt att han fick gå före etc etc.

Så jag kunde lugnt gå ifrån konsum utan dåligt samvete för att ha ställt mig i en snabbkassa för endast 5 varor per person. När jag själv måste haft minst 11 st.

Jag måste ju vara den optimala dagisfröknen! (kan man verkligen säga så, dagisfröknen.. hm.) den mest optimala dagisfröknen?! ajaa..

Helt seriöst! Jag har bytt blöjor, hjälpt till att sätta i ny tråd i dom små väv-fyrkanterna, Som ungarna väver små fina mattor i färgglada färger  med =S . Jag blev fan kung på det där. Herregud jag har nog hjälpt dom att fästa 125 trådar minst!  Men det jag ändå är bäst på, det måste ju vara att natta småkidsen när dom ska sova middag:

Jag la mej på en liten egen madrass brevid en liten unge. Denne låg bara och stirrade på mig i typ 10 minuter (det var lixom lite.. hm, jaa.. SOMNA DÅ UNGJÄVEL) sen gick jag ut därifrån för att svara i telefon som ringde, blev lite trött på ringandet efter att den hundraelfte signalen hade ljudit.. När jag kommer tillbaka sover ungen som en stock.. Alltså, jag gick bara ut därifrån, så sov ungen =P
jahaa, vad ska jag göra nu då.. hade ingen aning så jag la mig till rätta på min typ 120 cm långa madrass somnade djupt tillsammans med alla kidsen ! Jag är ju bara bäst.

Dessutom har jag mött min kopia, wannabe.. jaa vad ska man kalla det.
I morse kom en liten kille, som resten av personalen suckade lite över för att han alltid är så ledsen när han är på dagis.. Men jag satte mig i sanden med honom och började prata.. och han babblade på med mig.. Och sen råkade jag säga Oops, när han typ tappade nåt eller ramlade eller vad det var. och efter det, herregud då började han oxå säga oops. Han gick runt och sa det typ 615 ggr eller nåt :P fett söt och efter det gick han efter mig som en svans.. Jag tror jag måste ta hem honom och sätta i en bokhylla för han är söt som socker.

Jag är bra på att hjälpa folk som mår dåligt på fyllan =P
Igår hade jag en jäävligt rolig upplevelse när pojkarna skulle ha grabs night out + sara .. Slitna som dom kan vara bestämde dom att vi skulle till Tommy´s ute i åkersberga.. Måste varit ett av dom tråkigaste ställena jag varit på! Bara berga-bor och typ allmänt konstiga människor..

Alla var skit tankade utom jag och viktor som turligt nog hade missat förfesten. Heikki lekte dregg, timmy var allmänt flörtig och finurlig, Tobbe.. hm, ja han var tobbe, eftersom han typ är full fast han är nykter.. svårt att förklara det där men..! Chrobbo förnekade staaarkt att han var full och att han är tattare! Daan, verkade normal till en början men efter ett litet taag märkte man att han fan var på lyset oxå. osv..

Vakten utanför tommy´s måste verkligen ha levt i sin åkersberga bubbla. för han stod och tänkte i hundra år om jag verkligen hade fyllt arton än. Va faan! Jag fyllde 16:e juli och nu är det 4:e augusti, snacka om noll koll.

Timmy var söt.. Vi satt på golvet hemma hos honom och pratade efter att vi vandrat en bra jävla bit från tommy´s hem till timmy igen, jag i högklackat. WHYYYY?! varför ska jag alltid välja högklackat vid fel tillfällen. Men vi var iaf riktigt seriösa Timmy och jaaag =)

När vi väl kom i säng låg jag och Viktor och pratade till typ kl. halv 5 på morgonen och vi berättade om våra sjuka liv. Jag försökte berätta för honom om våra vilda äventyr på vms. Gömma tavlor i taket, X-boken, VMS-notebook, Thaaa freenchmaan, smita ut från mattelektionerna en efter en, gömma lärarnas innetoffor i taket, Klassiska-vms-satisfaction-dansen.. jaaa you name it. jag låg mest där och försökte kväva min damp-garvanfall av minnena.. fick igentligen inte fram många ord.

I morse gick vi upp kl. 10 och tog bilen bort till viktor och sen vidare hem till mig. Där vi typ sov en stund och sen drog jag hem till Weronika. Så jag, Wero och Roböööörtha satt och snackade gamla minnen till runt åtta tiden där balen tog slut och jag åkte hem.. Kul som fan att träffas igen. Synd bara att typ ingen kunde komma.. men men..


Utan kärlek,
Ingen vännskap,
Utan vänskap,
Ingen kärlek.

Igår bar det iväg hem till Viktor, där vi skulle äta mat. Men på vägen dit ringde Viktors storasyster Lina desperat och ville äta ute, eftersom deras föräldrar tänkte bjuda på korv med bröd. Och det ville hon inte bjuda sin pojkvän på.

Så vi blev skjutsade till tegelbruket, där jag åt lax =D aas gott.
Efter maten drack jag och Lina drinkar =D medan Viktor och petter körde med James Bond stilen och drack typ öl och gin och tonic :P .. Sen kom Linas kompis Karro dit. Som var ingen mindre än min idol, Big brother karro! och inte Gynning då! Brun håriga, galna karro :P =P lite coolt. Hon är helt spritt språngande sprallig. =P
Jobbar på 3 och har ett temprament som heter duga! Jag säger då det, försök inte tränga er framför Karro i toalettkön, då slutar ni som en smaschad fluga i väggen! As skön människa. och mkt sötare i verkligheten än vad hon var på tv. Hahaa den människan kan berätta med sån inlevelse att det känns som att man var där . hon går verkligen in för det hon pratar om! jajaa..


nu ska jag dra vidare, igen. Ikväll blir det Åkersberga och nån krog som heter typ tommys eller nåt. HJÄLP.. låter jävligt slitet, men vad ska man säga. det är timmys och tobbes idé :P.

Det är bra med människor som tar initsiativ!
Weronika har tagit mod till att ordna en VMS-get together! Ska bli aas kul att samla alla cp-barnen igeen! :D På fredag smäller det! Sms:et jag fick, fick mig att garva! :P
Vms-Get2gether hos mig (wero) fredag, Glöm inte spriten! Kl. 15.00! Haha.





Vad är det för fel på människor som alltid måste sitta brevid mig på tåget och lukta svett! :P Slår aldrig feel!

Här har vi henne! Hon med den goda turen..
Det sägs ju att, har man tur i spel har man otur i kärlek och har man tur i kärlek, då har man otur i spel.
Men jag har då inte tur i något av det. Spel har aldrig varit min grejj, särskillt inte om det involverar bollar. Så det har jag aldrig förväntat mig något av.
Men lite kärlek tänkte jag väl att jag skulle kunna få att fungera, en liten stund iallafall. och det fick jag!
Jag träffade den underbara, den blonda Viktor. När blev vi tillsammans? Ingen vet, varken han eller jag. Men efter att vi varit på Dan´s land träffades vi inte på några veckor. Förens förra tisdagen 18/7. Kan det varit då?

Hur som helst, så har jag under hela tiden vetat om att den 6:e augusti kl. 17.45 åker han till Boden, för att göra lumpen i 11 månader. Men jag tänkte väl att jag skulle överleva det. Att det inte skulle behöva bli en sån stor grej. Men det är det påväg att bli, och det kommer det att bli. Just nu sitter jag ute på landet och slösar 1 av mina 9 sista dagar på två månader tillsammans med honom, utan honom. och mamma tycker jag ska stanna till onsdag. Tjenare kungen.

Jag klarar inte av att prata med någon om att han åker utan att näst intill bryta ihop. och jag väntar fortfarande på den dagen då jag inte kan hålla igen längre. nu är den nära.

Hur ska jag kunna stå där och och se honom i ögonen och säga hejdå och veta att jag inte kommer att få kramas med honom, och pussa på honom på minst 2 månader utan att gråta. Jag orkar inte med kärlek. Det är så underbart när det är bra men när dåliga saker händer då mår man skit..



Den här sista veckan ska vara den bästa! och ett problem är inte ett problem förens det har inträffat eller?