Hjälp! Jag har blivit ett dregg...
usch.. Nu har jag bott själv hemma i typ två veckor och det har bara blivit värre och värre. Jag har dragit fram grejer som en jävla galning och sen bara slängt dom.. Slängt dom överallt, och sett dom, det har jag gjort, men jag har inte orkat göra en extra rörelse för att plocka upp dessa ting. Jag har låtit matlådor och stekpannor stå i flera dagar och det är inte likt mig. Jag hatar disk, jag blir äcklad av disk om det står i en dag. Jag har inga problem med att diska eller ta i andras disk o så.. Det är bara det att jag klarar oftast inte av att se det stå där och äckla till sig för att jag sen ska ha min mat på den. Nej usch. Men nu! Nu har jag till o med låtit disken bara stå.
och fråga Micke, jag har snackat om i över en vecka att jag ska städa mitt hem. Sen tog jag tag i damsugarn iallafall och damsög lite snabbt och smidigt men allt det andra då? Min rena tvätt som legat överallt i hela längeheten nu as länge? Vad fan hände med det. Ingenting. och mitt rum?!?!! Gaaah! Det ser förjävligt ut, och ibland gör jag en snabbrengöring och stoppar iaf in alla min 10 tusentals klädesplagg i garderoben, men något mer händer inte! Jag och mamma skulle ju göra jättefint i mitt rum och köpa nya möbler o så. Jag fick ju för fan ny säng för att vi skulle piffa upp lite så småningom. Men nu har jag haft min nya säng i ett halvår och det ser fortfarande ut som efter tjernobylkatastrofen. Men jag orkar... jag kan knappt gå in i mitt rum längre för att jag bara blir så jävla matt av att se hur det ser ut. Som om det vore någon annan som hela tiden stökade ner vartefter jag städade. Men så är inte fallet!!! och jag vet ju om det. Men jag klarar bara inte av det. jag klarar inte av pressen och det tråkiga med att städa. jag har aldrig varit en städtant och kommer aldrig bli det heller.
Men vad fan ska jag göra?! Jag vill ju inte ha det såhär och ibland får jag riktiga ryck och tänker, YES idag ska jag fan städa hela jävla Sverige och det ska bli så jävla snyggt. Men när jag har hållit på en stund så klarar jag inte av det längre. DET GÅR FAN INTE!
Men idag fick jag ett rätt bra ryck och började städa, och det är betydligt bättre än innan, det måste jag säga. Men det är fan långt ifrån bra. Iaf i mitt rum. Sen är saken den att jag har alldeles för mkt saker i mitt rum som jag måste slänga. Men det går inte heller, jag kan inte bara slänga nånting. TÄNK OM! tänkt oom jag skulle använda den här saken en ända jävla gång i mitt liv?!?!
jag veet.. jag kommer aldrig använda en ända jävla pryl som ligger i mitt rum nå mer. Men sen sparar jag saker oxå för att det är lite kuriosa. Man tänker, men guuuuud va gulligt, det här var den där illaluktande lilla elefanttvålen som jag köpte för min allra första veckopeng. jag kommer aldrig använda den, eller ha den framme, aldrig titta på den, eller ta i den. Varför ska man spara den?
Det ska man inte. Men jag klarar inte av att slänga den.
Gaaah, förstår ni hur jag har det. Det måste bli ändring, jag måste prata med en terapeut om det här alltså...
och fråga Micke, jag har snackat om i över en vecka att jag ska städa mitt hem. Sen tog jag tag i damsugarn iallafall och damsög lite snabbt och smidigt men allt det andra då? Min rena tvätt som legat överallt i hela längeheten nu as länge? Vad fan hände med det. Ingenting. och mitt rum?!?!! Gaaah! Det ser förjävligt ut, och ibland gör jag en snabbrengöring och stoppar iaf in alla min 10 tusentals klädesplagg i garderoben, men något mer händer inte! Jag och mamma skulle ju göra jättefint i mitt rum och köpa nya möbler o så. Jag fick ju för fan ny säng för att vi skulle piffa upp lite så småningom. Men nu har jag haft min nya säng i ett halvår och det ser fortfarande ut som efter tjernobylkatastrofen. Men jag orkar... jag kan knappt gå in i mitt rum längre för att jag bara blir så jävla matt av att se hur det ser ut. Som om det vore någon annan som hela tiden stökade ner vartefter jag städade. Men så är inte fallet!!! och jag vet ju om det. Men jag klarar bara inte av det. jag klarar inte av pressen och det tråkiga med att städa. jag har aldrig varit en städtant och kommer aldrig bli det heller.
Men vad fan ska jag göra?! Jag vill ju inte ha det såhär och ibland får jag riktiga ryck och tänker, YES idag ska jag fan städa hela jävla Sverige och det ska bli så jävla snyggt. Men när jag har hållit på en stund så klarar jag inte av det längre. DET GÅR FAN INTE!
Men idag fick jag ett rätt bra ryck och började städa, och det är betydligt bättre än innan, det måste jag säga. Men det är fan långt ifrån bra. Iaf i mitt rum. Sen är saken den att jag har alldeles för mkt saker i mitt rum som jag måste slänga. Men det går inte heller, jag kan inte bara slänga nånting. TÄNK OM! tänkt oom jag skulle använda den här saken en ända jävla gång i mitt liv?!?!
jag veet.. jag kommer aldrig använda en ända jävla pryl som ligger i mitt rum nå mer. Men sen sparar jag saker oxå för att det är lite kuriosa. Man tänker, men guuuuud va gulligt, det här var den där illaluktande lilla elefanttvålen som jag köpte för min allra första veckopeng. jag kommer aldrig använda den, eller ha den framme, aldrig titta på den, eller ta i den. Varför ska man spara den?
Det ska man inte. Men jag klarar inte av att slänga den.
Gaaah, förstår ni hur jag har det. Det måste bli ändring, jag måste prata med en terapeut om det här alltså...
Kommentarer
Trackback